KINARESAN

av Peter Jonsson

Dags att radera ut ännu en vit fläck på renjukartan.

* 1982 besökte japanerna Sverige för första gången.

* 1983 åkte Tommy Maltell som förste svensk till Japan.

* 1985 begav sig Peter Jonsson och Jan Palmgren till Sovjet.

* 1987 styrde samma duo kosan till Holland och mötte holländska spelare.

* 1995 slog de till igen. Denna gång till Kina i november.

För första gången åktes det på Renjuresa med charter. Jo, det är sant. För det facila priset av 4 700 kr kan ett flertal resebyråer erbjuda en veckas vistelse i Kina med halvpension. Under högsäsong är priset något högre. Vilka möjligheter som öppnas för oss!

Som ni kunde läsa om i förra numret av Fem I Rad så besökte Na Wei från Kina VM-tävlingarna i Tallinn. Han utstrålade en väldig entusiasm och innan VM var över hade han knutit många vänskapsband, inte minst med de svenska spelarna.

I september kontaktade vi honom och han hälsade att vi var mycket välkomna. Resan beställdes och allt var frid och fröjd tills de SAS-anställda varslade om konflikt just den dag vi skulle åka. Konflikten fick emellertid ett snabbt slut. När vi kom till Landvetter fick vi beskedet att vårt anslutningsflyg till Köpenhamn var försenat. Skulle vi hinna med? Jo då. Det ordnade sig.

På Kastrup pustade vi ut efter att ha checkat in i tid och tog ett parti på magnetbrädet. Mitt inne i ett I10-parti kommer reseledaren fram och frågar om det är vi som är Tord och Per. Gapflabb. Sedan blev vi titulerade på detta sätt av medresenärerna under resten av resan.

På hotellet i Beijing mötte vi våra renju-vänner med Na Wei i spetsen. Vi be-stämde programmet för vår 11 dagars vistelse och redan samma kväll gjorde vi ett besök på en renjuklubb för yngre (den yngste var 4 år). I slutet av träningen gjorde jag en pro-blemtävling och den förste som löste ett problem fick ett pris.

Det svåraste var att få stolta och ivriga föräldrar att låta bli att hjälpa barnen. Jan spelade också ett I9-parti mot regerande Beijing-mästaren. Denne kunde teorin i just den här varianten vilket gjorde att partiet utmynnade i en "skyttegravs-remi".

Andra dagen fick vi möjlighet att gästa en vanlig skola, SPRING RIVER SCHOOL. En del av er känner kanske till att den svenska skolan begåvats med en ny läroplan som bland annat innebär att eleverna har möjlighet att göra val och fördjupa sig i de olika ämnena. I Kina har detta system praktiserats under ett antal år. Skillnaden är emellertid att de

kinesiska barnen har möjlighet att välja aktiviteter utanför de ordinarie ämnena. På denna skolan hade eleverna tre valmöjligheter:

a) Renju (300 elever)

b) Checkers (200 elever)

c) Teckning (100 elever).

Jag och Jan gjorde en rundvandring på skolan och konstaterade att intresset för Renju var på topp.

Som avrundning på besöket spelade vi en form av lagtävling med tremannalag där lagmedlemmarna satte vart tredje drag. På bilden ses från vänster: Han Bao, Jan Palmgren, Jie Shu (LAG 1) och Dan Wu, Peter Jonsson och Sisi Liu (LAG 2).

De tre partierna direktsändes till alla klassrummen i skolan.

En dag tittade vi på en damturnering i renju. I den tävlingen deltog 32 tjejer. Jag tog tillfället i akt och intervjuade Geng Zhou och hennes syster Geng Tao som kom etta respektive tvåa i tävlingen.

INTERVJU MED GENG ZHOU, vinnaren.

BERÄTTA LITE OM DIG SJÄLV: Jag är 21 år och jobbar som sekreterare. Jag har spelat Renju i ett år och har uppnått 9-kyu. (En för låg rating. Jag skattar hennes ratingtal till cirka 1900).

SPELADE DU VANLIGT LUFFARSCHACK INNAN: Jo visst. Men när jag hållt på några år vann jag alltid när jag började. Därför fick jag en kick när jag blev bekant med renjureglerna.

VAD HAR DU FÖR MÅLSÄTTNING: Först och främst att få en dan-titel. Därefter att spela i internationella tävlingar. Nästa gång det är VM ska det ju bli ett Dam-VM och det låter ju intressant.

HUR OFTA TRÄNAR DU: Jag ägnar cirka en timme åt renju varje dag. Varje lördag tränar jag på min klubb. Hemma blir det en hel del spelträning med min syster.

INTERVJU MED GENG TAO, tvåan i tävlingen.

BERÄTTA LITE OM DIG SJÄLV: Jag är 18 år och jobbar som kläddesigner. Luffarschack har jag spelat i många år. I november 1994 började jag träna på klubben.

VAD ÄR DIN MÅLSÄTTNING: Att försöka kombinera mitt intressanta jobb med att spela renju. Jag tränar mycket med min storasyster. Men det är så typiskt att jag förlorade finalen. Min ranking är högre, 7-kyu, men jag vinner aldrig mot henne i tävlingar. På träningen går det mycket bättre.

VAD GÖR DU PÅ FRITIDEN: Bordtennis och biljard är kul. Jag spelar också kinesiskt schack.

Simultanspel i en helgskola för Renju. I Kina råder som bekant barnbegränsning som gör att de flesta familjer endast har ett barn. Na Wei uttryckte det så här: "Kinesiska föräldrar avgudar sina barn och skämmer bort dem och låter dem till exempel vara med i olika aktiviteter som Renju".

Här ses semifinalen i damturneringen. Geng Tao till vänster vinner.

Bilden visar hur vi tillbringade vår mesta tid i Beijing. Varje dag kom några kinesiska spelare för att "testas" och få en dan/kyu-titel. Som grund använde vi SLSF:s tester för kyu-titlar. För att få en mer rättvisande bild av spelstyrkan spelade vi också några partier mot varje spelare där vi bedömde anfallsspel, försvarsspel, fantasi, teori med mera.

Naturligtvis ägnade vi inte hela tiden åt luffarschack. En dag hyrde vi en taxi och drog till kinesiska muren. Ett av de två byggnadsverk som kan ses från månen (det andra är soptippen på Long Island). Efter att ha tagit oss upp till den högsta punkten på muren tog vi en paus. Redan i Sverige hade vi bestämt att spela ett parti på murens krön.

Här ser vi Na Wei och jag på en TV-inspelning. Kanalen var CCTV (Central Chinese Tele Vision), den största kanalen i Beijing. Det kom med ett kort inslag på "Sportspegeln". I andra länder är det ju så att tankesporter redovisas. Sverige är tyvärr ett U-land på den här fronten. Efter detta har också visats ett 30 minuters program som presenterar sporten Renju.

Kvällen efter TV-inspelningen. Programmet denna dag var väldigt späckat och det var skönt att koppla av med andra saker på kvällen. Vi började att gå på "night-market".

Detta är en gata där man kan köpa snabbmat från ett otal små stånd. Billigt och mycket gott. Det kan ju också nämnas att både jag och Janne gick upp x antal kilo under dessa 11 dagar. Efter maten blev det biljard. Här ses Jan i djup koncentration. Bakom Janne skymtar vi Geng Zhou som intervjuades tidigare i artikeln.

Hur är det då med spelstyrkan hos kineserna? I de tester för kyu/dan-titlar som vi gjorde gav vi titlar mellan 10-kyu och 2-kyu. De bästa spelarnas spelstyrka är cirka 2-3 dan, men de skulle få svårt mot en svensk "1900-spelare" som skulle vinna på "teoretisk knock out".

I Kina har hederstitlar en stor betydelse. Na Wei berättade att han ideligen fick förfrågningar om dessa. Jag rekommenderade också att kineserna skulle införa en rankinglista som kunde ligga till grund för det fortsatta arbetet med hederstitlar.

En nio-åring som kommer att höra om sig i framtiden (tyvärr glömde vi att notera hans namn). I en simultanmatch slog han Jan i två partier. Jan beskrev hans spelstil som: "Istället för att stoppa hoten direkt såg han till att ha kontringar på alla mina hot". Denne unge man tänkte också väldigt snabbt och påminde i spelstil en hel del om Ando Meritee.

Ett parti Renju på Sommarpalatset, en imponerande anläggning på 20 kvadratkilometer. Enligt legenden en kejsares födelsedagspresent till sin mor. Hela parken var täckt av det ena fantastiska byggnadsverket efter det andra. Jan och jag står här på en båt helt i marmor (!) med de imponerande måtten 30 x 10 meter.

Vad finns då mer att berätta? Jo, att Kina med största sannolikhet kommer att bli en supermakt inom renju. Bara i Beijing finns cirka 10 000 spelare. Näst största klubb är Shanghai. Spridandet av Renju sker explosionsartat. Jag har den allra största respekt för Na Wei. Han har en organisationsförmåga och vilja som inte är av denna världen.

Det ska bli mycket spännande att se hur de kommer att lyckas i Lag-VM i maj. Realistiskt sett är det nog så att de måste vara med för att se och lära sig "det hårda spelet".

Avslutningsvis en sak som slog mig. Det råder en akut brist på schackklockor. Det samma gäller för renjubräden. Spelet sker oftast på spelplaner av plast eller papper.

Jag är övertygad att inom en snar framtid kommer det att arrangeras internationella turneringar i Kina. Sätt igång och spara redan nu! Jag garanterar er en fantastisk upplevelse i det nya renjulandet.