En fysik- och matematiklärares funderingar kring INTERNET (Wolfgang Dietrich, Tensta gymnasium Stockholm)

Föredraget presenteras här i form av ett antal frågor eller punkter. Understrukna ord innebär en koppling eller länk(=hopp) till andra avsnitt av föredraget, till bilder som visades eller till länkar (=Internet-adresser) som presenterades.


Vad är INTERNET?

Det är inte meningen att detta föredrag ska ge svar på denna fråga. Föredraget förutsätter att man har en vag uppfattning om Internet, helst varit ute på Internet någon gång, men nu ställer mera ämnesspecifika frågor; frågor som "Hur kan jag få nytta av Internet i mina ämnen? För nybörjaren som vill veta vad Internet är, d v s den mera grundläggande fortbildningen hänvisar jag till följande "smultronställe".

Vad menas med ämnesspecifika frågor?

Här avses frågor såsom:


Vilka ämnen behandlar detta föredrag?

Följande ämnesrubriker leder till olika Internet-adresser världen över.

  • KEMI
  • FYSIK
  • MATEMATIK
  • BIOLOGI
  • MILJÖ

  • Hur många informationskällor eller länkar finns det?

    
    

    Egentligen hur många som helst! Man märker snart att en adress kan leda till ytterligare ett flertal nya adresser. Trots en viss rundgång växer hela tiden antalet nya adresser. De personer som står till tjänst med denna service kan tillhöra institutioner, som fått anslag för att bistå pedagoger på olika nivåer. Men de finns också många privatpersoner som tycker det är roligt att dela med sig. Jag har samlat ett antal länkar under olika ämnesrubriker. Förslagen får ses som en början. När man väl kommit igång rullar det på av sig själv!


    Hur får jag svar på en fråga alternativt hittar rätt forum?

    Det finns självklart många olika sätt. De vanligaste är att man använder något sökverktyg eller att man "lägger ut" (=presenterar) sin fråga på någon av "NEWS"-konferenserna. Dessa konferenser kan ha olika teman. Konferenserna kan vara bra för att bevaka naturvetenskapernas frontlinjer. Exempel på NEWS-konferenser inom den naturvetenskapliga sektorn:

    FYSIK


    KEMI - BIOKEMI


    MATEMATIK


    BIOLOGI - MILJÖ

    ...............och så finns det många många fler konferenser, både seriösa och rent osmakliga.



    Sökverktyg


    Hur kan en sökning se ut? Ett enkelt exempel.

    Fraktal geometri - vad finns? Jag kan börja med att söka i NetSearch under: MATHEMATICS EDUCATION. Jag får då fram över hundra träffar som kan vara av allmänintresse.
    Men jag vill söka mer specifikt. Så jag söker under FRACTALS. Sökningen ger som resultat över hundra träffar.


    Exempel på undervisningsmaterial i text-, bild- eller programform som skulle kunna användas i undervisningen?

    Man kan hitta hur många exempel som helst. Kvaliteten är däremot mycket varierande. Större program erbjuds ofta i förkortad demoversion. Utprovning av nya program sker med hjälp av sk betaversioner, som kan ha "buggar" eller fel. Programkonstruktören tar ej ansvar för obehagliga överraskningar. Betaversioner får vanligen användas under en begränsad tid, 1-3 månader.

    Härnäst följer några exempel. Om de sedan är pedagogiskt försvarbara avgörs av den enskilde läraren.
    • FYSIK

      • HANDS ON UNIVERSE (Presenterades närmare av Christer Nilsson under samma seminarietillfälle) Hands on Universe handlar om datorlaborationer med teleskopbilder.
      • SPACELINK Undervisningsmaterial i form av artiklar, lektionsförslag och laborativa övningar. Exempel på text från en artikel om vårt solsystem.
      • SIMULERINGAR I GEOMETRISK OPTIK Programmet simulerar strålgångar för tjocka och tunna linser samt krökta speglar. Finesser som att med musen kunna dra i föremålet till en tunn lins och samtidigt(!) se hur bilden flyttar på sig och ändrar sin storlek. Exempel på en skärmbild. Programmet(optische bank.zip) finns på universitetet i Karlsruhe.
      • INTERAKTIV RESA I ATOMKÄRNANS INRE Ett projekt i USA som "on-line" låter Internet-besökaren göra en resa i atomkärnans inre.

  • KEMI

  • MATEMATIK

  • ÖVRIGA ÄMNEN




  • Hur ser Internet-användningen ut om 10 år?

    Det är säkert förmätet att sia så långt in i framtiden. Allt lär ju komma fortare och i större omfattning än man tänkt sig. Utvecklingen rusar framåt och det är svårt för skolan att inte bli efter. Jag tror att skolvärlden förvånansvärt väl kommer att kunna hänga med i Internets explosiva utveckling. Internet kommer inte att upplevas som speciellt märkvärdigt; det är bara en förbättring av telefonen. Inom 5 år kommer talrika Internetanslutningar att finnas på alla skolor. I skolbiblioteken tar Internet över en stor del av informationssökningen. All informationssökning sker inom Internets ram. Att köpa databaser på CD-skivor kommer snart att upplevas som opraktiskt. Redan på grundskolan kommer eleverna att möta Internet. Att kommunicera via Internet blir en vardaglig företeelse. Spridning av privata, offentliga och kommersiella dokument kommer till mycket stor del ske via Intenet. Dvs idéer, projekt, lagstiftning, förordning, produkter med mera "marknadsförs" på Internet. Man tar sig en titt och tar hem det man behöver, förutsatt man betalt om det kostar något. Betalningen sker naturligtvis via Internet. Begreppet läromedelsinköp kommer att förändras. Läromedelsförlag kommer inte längre enbart sälja böcker utan också delar av en bok. Man väljer sitt favoritkapitel eller enstaka sidor så att man kan plocka ihop sin egen lärobok. Man betalar per sida eller liknande. Internet kommer säkert utvecklas mot bildtelefoni. Fortbildningsbegreppet blir ett helt nytt. Distansundervisningen tilltar kraftigt. Man kan få råd att anordna kurser som lokalt skulle fått för få deltagare, men tack vare Internet kan deltagare hämtas från hela Sverige eller till och med världen utanför. På samma sätt kommer utbildningsbegreppet att vidgas för elevernas del. Glesbygdskommuners elever kan delta på distansundervisning. Informationsflödet inom skolan kommer till stor del gå via Internet. Därmed kan elever även hemifrån få del av väsentlig information. Skolans elever kommer att kunna följa meddelanden, planeringar, uppgifter, texter, övningsskrivningar eller annat undervisningsmaterial på Internet. Eleverna kan när de kört fast eller vill få klarhet ta "e-mail"-kontakt med sin lärare, som därmed kan ge mera individuell handledning. Internet, dess sätt att presentera information via hypertextdokument( = länkade dokument), kommer att förändra läromedlen och lärarrollen. Man kommer att ge frågeställningar och eleven kan via länkade dokument "välja" eller "individualisera" sina egna studier. Elever kommer inte längre slaviskt följa en läroboks turordning. Läraren blir mera av en handledare.


    Finns det då inga nackdelar?

    Det var liksom inte avsikten med detta föredrag. Men klart är att tempot, takten omfattningen i informationsflödet har ökat ytterligare ett snäpp. Den som orkar hålla takten och har lärt sig att sovra är vinnaren eftersom hon/han kan hålla kursen. Den som inte vet att vaska fram väsentligheter guppar planlöst fram på Internets hav, eller??