av Anders Bertilsson
Högsjöklubben består förvisso till stor del av mindre seriöst satsande spelare, som aldrig ställer upp på av förbundet arrangerade tävlingar. Ett antal ungdomar i åldern 7-14 år skiljer sig dock från de vuxna spelarna så till vida att de vill vara med på så mycket tävlingar som möjligt. Dessa anförs av Hannes Hermansson som med sin seriösa inställning är lite av ett föredöme för de andra. Hannes som just fyllt 13 år är äldst i en syskonskara på 7 barn. Två av hans bröder - Linus och Carl - är också flitiga luffarschackspelare.
Det var troligen någon gång i December 1990 som Hannes började spela luffarschack.
- Jag gick i tvåan och vi hade en allaktivitetsdag i skolan med massor av aktiviteter att välja på. Jag och David Strömberg valde luffarschack. Anders var med som lärare. Jag tyckte det var roligt, och började gå på luffarschackklubbens träningar.
Hannes lärde sig snabbt grunderna i luffarschack och bara några månader senare fick han chansen att följa med på sin första tävling: SM i Örebro. Som 8-åring var han den klart yngste deltagaren och spelade i vad som på den tiden kallades A-klassen. Han började tävlingen genom att spela bra mot ett antal betydligt mer rutinerade spelare, men orkade inte hålla standarden uppe genom hela tävlingen. Till slut lyckades han överraskande nog ändå få några spelare efter sig i resultatlistan.
1992 vann Hannes sin första tävling, då han blev ungdomsmästare i klubben mot motståndare som var upp till 6 år äldre. Sedan dess har han mer eller mindre abonnerat på de två vandringsprisen Högsjö Luffarschackklubb har för ungdomar.
-Ja, men 1993 vann David Strömberg UKM i ryskt med 3-2 trots att jag lett med 2-0.
Men bara ett par veckor efter denna för Hannes snöpliga förlust, tog han sin första riktigt stora skalp.
- Vid Skol-SM i Jönköping vann jag mot Ingvar Sundling då han spelade simultan mot deltagarna.
Efter det att Ingvar besegrat de övriga deltagarna var det bara Hannes kvar att ta sig an i ett parti som var ganska skarpt. Hannes tänkte ett tag, drog en trea trots att Ingvar kunde kontra med en egen trea. Sedan tänkte Hannes ytterligare ett tag och drog sen ut en vinst på 8 fyror. Snyggt!
-Jag har sparat det partiet som en souvenir i min luffarschackpärm.
Så långt hade Hannes endast spelat ryskt luffarschack, men vid SM i Linköping 1994 ställde han för första gången upp i en renjutävling. 6 poäng på 11 ronder i Lilla SM var en bra debut av en 11-åring. Efter den tävlingen har formkurvan fortsatt att peka uppåt. Tidigt 1994 klättrade han in bland de 10 högst rankade spelarna på Högsjöklubbens interna rankinglista för att när året led mot sitt slut avancera förbi Gunnar Andersson upp på en andra plats. Hösten 1994 började Högsjöklubben ta med sina ungdomar på allt fler tävlingar, och Hannes var med på de flesta.
- Men vid Skol-SM var jag urdålig! Jag hade bara tur som gick till semifinal.
Helgen efter Skol-SM var det KM i ryskt. I ett 28 man starkt startfält gjorde Hannes sin dittills bästa tävling och hade det bästa resultatet efter det inledande gruppspelet. I semifinalen hade han oturen att stöta på Anders som dock var hårt pressad innan han till sist vann med 3-2. Hannes följde sedan upp detta med att bli 5:a vid SM i ryskt efter att bl.a. ha besegrat Bengt Asplund med 3-1.
Under 1995 har det blivit 3 tävlingar för Hannes: Blixt-SM, SM i Härnösand och VM-kvalet i Linköping. Vid Blixt-SM lyckades Hannes vinna ett av två partier mot själve världsmästaren Ando Meritee.
- Vinsten mot Meritee är förstås mitt gladaste luffarschackminne.
I ett klent startfält vid Lilla SM var Hannes med och fajtades om en plats i nästa års Stora SM, men fick till slut ge sig för Peter Jonsson och Anders Bertilsson. Vid VM-kvalet var däremot motståndet allt annat än klent, men 3 skalper tog han ändå: Petter Gardström, Björn Wallgren och Anders Bertilsson.
- VM-kvalet är kanske min bästa tävling. Speciellt rolig var vinsten mot Petter.
Än och då har Hannes vunnit många partier på att motståndarna inte vetat hur de ska spela mot honom och kanske har det dessutom varit underskattning med i bilden vid mer än ett tillfälle. Nu kommer han antagligen inte längre att bli underskattad, utan kanske t.o.m. kartlagd.
- Jag måste nog lära mig öppning I8 innan nästa tävling. Vid VM-kvalet kom de mot slutet av tävlingen på att jag inte visste något om den öppningen.
Ja, öppningar är han dålig på än så länge, men inför varje tävling lär han sig lite mer. Sin största tillgång har han nog i att han är en god taktiker och alltid har en övergripande strategi under partiets gång.
- Jag väljer taktik efter motståndare och efter hur partiet ser ut. Ibland ger jag medvetet motståndaren chansen att anfalla för att locka honom att köra in i väggen, för att jag ska få ett bättre läge när jag förhoppningsvis tar över partiet. Annars brukar jag försöka att anfalla så snart som möjligt.
Svagheter som Hannes måste försöka att jobba bort är att han ofta har svårt att hitta rätt drag då han ska starta en attack, samt att han är dålig på att utnyttja förbudsdragen som vit i renju. Hannes är annars snabb på att räkna flera drag framåt och utnyttjar dessutom klockan på ett rutinerat sätt. Han kan både tänka länge och väl på de viktiga dragen, men när det drar ihop sig till tidsbrist ser han nästan alltid till att han har mer tid till sitt förfogande än motståndaren.
I Högsjö tränas det 2 gånger i veckan, men Hannes tränar inte varje gång. Det stora antalet nybörjare gör att nivån på träningen blir ganska låg och inte längre passar de spelare som "blivit för bra".
- Jag tränar också ca. 2 timmar/vecka hemma med Linus. Jag har inte analyserat något än, men känner för att börja.
Hannes säger sig inte ha någon idol här i livet varken inom luffarschack eller inom något annat gebit. Spelstilen försöker han inte heller ta efter någon annan.
- Jag bara kör.
På frågan om årets viktigaste händelse kommer svaret blixtsnabbt.
- Skol-SM!
Samma svar hade nog alla luffarschackintresserade ungdomar i Högsjö haft på den frågan, men Hannes har ytterligare ett mål:
- Final! ...fast Peder Svensson blir svår.
Några långsiktiga mål har han inte utan vill ta ett steg i taget. Med glimten i ögat säger han ändå:
- Kanske ska jag flytta till Härnösand! (underförstått: det skulle vara roligt när han blir så gammal att få chansen att gå på tankesportgymnasium).
Hannes har många järn i elden.
- Jag är målvakt i Högsjös pojklag i fotboll, spelar gitarr och så har jag alla kompisarna förstås.
På tal om kompisar. Hannes är en populär sådan, och är alltid ödmjuk efter en framgång. Detta är en egenskap som är minst lika viktig som att spela luffarschack bra.
Hannes Hermansson får sitt pris i SM 1995 av tävlingsledaren Jan Berglund.
