SVERIGES HISTORIA

FÖRBUNDET BILDAS

Svenska Luffarschackförbundet (SvLf) grundades 2 februari 1958 i Stockholm av Bertil Bokelius, Jan Åhlen, och Gösta Ekman.

Bertil Bokelius blev förbundsordförande.

Förbundet fungerade på 50-talet och 60-talet som en Stockholmsklubb och kännedomen om förbundets existens var liten ute i landet. Förbundet tänkte först kalla sig Mosebasiska luffarschacksförbundet eftersom de första penndragen gjordes på Mosebacke, men så blev det nu inte.

Den första tiden var det mest att de träffades för att ha kul tillsammans främst på ett segelfartyg som SvLf ägde på 60-talet. Denna låg för övrigt förtöjd vid Strandvägen i Stockholm. Man hade sex olika divisioner i serie system med 378 tävlande, där det i varje division fanns olika del divisioner. Så i början måste det varit mycket tjat om upp och nedflyttningar.

I första divisionen låg: Bertil Bokelius

Jan Åhlen

Bernt Nordlander

Nils Runbert

Göran Khimell

EMBLEM

Svenska Luffarschacksförbundet har egna emblem som förr användes flitigt men hur många vet om dem nu tro?

FÖRBUNDSTIDNINGEN

Luffarschackets första egna tidning kom ut 3 januari 1962 och hette Rutan. År 1982 bytte tidningen namn till Fem i rad vilket den heter än idag. Det är många som genom årens lopp arbetat med förbundstidningen och många har blivit årets medlem tack vare deras fina arbetsinsats med tidningen.

Fem i rad arbetet togs i början av 1994 över av tankesportsklubben SK Nåjden i Arjeplog med Jan Berglund som redaktionschef.

VÄSTERGÖTLAND

Eftersom kännedomen om SvLf var liten spelade man också mycket luffarschack i Västergötland under 50, 60 och 70-talet utan att veta om att ett luffarschacksförbund existerade.

Den stora sjärnan i Västergötland på 50-talet var Henry Johansson från Skene. En annan mycket duktig spelare var Rune Ljungkvist också han från Skene.

En som senare skulle bli en stor spelare var Alf Dahlgren Berghem som lärde sig spela luffarschack 1954. Han hade olika lärare inom luffarschacket tills han 1962-74 la av.

FÖRSTA SVENSKA MÄSTERSKAPET

Första svenska mästerskapet i luffarschack arrangerades 1961 av Bertil Bokelius och de andra Stockholms grabbarna.

På den tiden spelade man helt fritt luffarschack som man gjorde i SM ända fram till 1980. Vann första SM tävlingen gjorde Bertil B. Det var 29 deltagare med och det spelades bäst av fem partier. Givetvis utan schackklocka. Denna kom första gången i SM 1979.

Bertil B var en av de dominerande i sporten fram till ungefär 1974. Han var med i alla SM 1961-74 och vannn 7 titlar på dessa 16 försök. En annan duktig spelare en bit in på 70-talet var Lennart Wärre. Det bör dock kanske tilläggas att konkurrensen inte var lika hård då som nu.

VÄSTERGÖTLAND

Alf D började 1974 spela igen och anordnade mellan 1974-77 flertalet olika tävlingar ovetande om förbundets existens. T ex anordnades i mars 1975 landskapsmatcher mellan Västergötland och Halland. Småland ställde också upp med ett landskapslag men fick storstryck av Väster-götland med 29-3. Alf anordnade också under 1976 fyra tävlingar bl a SM i Luffarschack. Där vann Alf med Kjell Bergkvist som två:a och trea blev Ante Carlsson. Andra duktiga spelare som dock ej ställde upp i Alfs Sm var Claes Hellborg och Knut Westlund. Knut W vann bl a något som man kallade VM i Luffarschack i Ludvika sommaren 1973 med hela 300 deltagare. År 1977 arrangerade Alf också flera tävlingar och detta året började bla Tomas Paulsson (senare Hagenfors) spela. Året 1975 hade Alf också fått Tommy Maltell och Ante Carlsson att börja spela. Han skulle senare också få Jan Palmgren intresserad av Luffarschack.

BERTIL OCH ALF MÖTS

Den 2 november 1977 möttes Bertil Bokelius och Alf Dahlgren i TV programmet Sveriges Magasin och först nu fick Alf reda på att det fanns ett luffarschacksförbund. Alf tog med sig sina luffarschackskompisar med i förbundet och han blev själv Svenska Luffarschacksförbundets vice ordförande.

SM 1977

ALF DELTAR FÖR FÖRSTA GÅNGEN

Den 19-20 november 1977 spelades SM-slutspel i Luffarschack och för första gången deltog Alf D och Tomas Paulsson. Det blev en konstig SM-tävling där Tomas vann SM utan att behöva spela finalen. Finalmotståndaren Claes Hellborg diskades nämligen för att medvetet försenat tävlingsprogrammet genom att ej komma i tid bl a till finalen.

LANDSKAMP

Alf kom i slutet av 1977 i kontakt med dansken Torben Zahle och man bestämde att det skulle hållas en landskamp mellan Danmark och Sverige i luffarschack i maj 1978.

Svenskarna trodde att danskarna skulle bli en lätt match men Torben Zahle slog tex Alf i inbördes möten med 5-1. Han vann också då EM-titeln. Man hade nämligen bestämt att Sveriges och Danmarks två bästa spelare skulle mötas i EM-final. Deras inbördes möten skulle då avgöra vem som skulle bli EM-mästare.

Svenskarnas lag bestod av förutom Alf också Ante Carlsson, Leif Jarvid, och Tomas Paulsson. Dessa kom undan med blotta förskräckelsen och vann tillslut med 17-15.

I landskampen använde danskarna flitigt en öppning som man lärt sig genom japansk litteratur. Svenskarna visste ej att det spelades luffar-schack i Japan i huvudtaget och det kom alltså först nu till svenskarnas kännedom. Denna öppning kallar svenskarna därefter för dansken.

I maj 1979 var det åter dags för landskamp mellan Sve-Dan. Sveriges lag bestod av Alf Dahlgren, Tommy Maltell, Per Sörenfors och Marianne Fagerby. Landskampen blev rekordjämn och slutade 16-16. T o m parti-skillnaden blev lika och kunde inte avgöra. I matchen om Europatiteln vann Alf med 4-3 över Torben Zahle.

År 1980 blev sista landskampsåret då danskarna hade svårt att få ihop ett slagkraftigt lag. Sverige vann relativt enkelt med 13-5.

Danmark har aldrig haft ett förbund men väl några riktigt duktiga spelare.