Föredraget hade den lätt misshandlade rubriken: Naturvetenskap i Hands-On-Universe
Bättre hade varit: Internet och undervisningen i naturvetenskapliga ämnen
Hands On Universe - ett bra exempel.
Föredragshållare var: Wolfgang Dietrich Tensta gymnasium, Stockholm
Christer Nilsson Åsö gymnasium och Fysikum, Universitetet, Stockholm
Wolfgang Dietrich talade om "En fysik- och matematiklärares funderingar kring INTERNET"
Christer Nilsson redovisade HANDS ON UNIVERSE, ett för Sverige nytt projekt.
En fysik- och matematiklärares funderingar kring INTERNET (Wolfgang Dietrich, Tensta gymnasium Stockholm)
Föredraget presenteras här i form av ett antal frågor eller punkter. Understrukna ord innebär en koppling eller länk(=hopp) till andra avsnitt av föredraget, till bilder som visades eller till länkar (=Internet-adresser) som presenterades.
Vad är INTERNET?
Det är inte meningen att detta föredrag ska ge svar på denna fråga. Föredraget förutsätter att man har en vag uppfattning om Internet, helst varit ute på Internet någon gång, men nu ställer mera ämnesspecifika frågor; frågor som "Hur kan jag få nytta av Internet i mina ämnen? För nybörjaren som vill veta vad Internet är, d v s den mera grundläggande fortbildningen hänvisar jag till följande "smultronställe".
Vad menas med ämnesspecifika frågor?
Här avses frågor såsom:
Egentligen hur många som helst! Man märker snart att en adress kan leda till ytterligare ett flertal nya adresser. Trots en viss rundgång växer hela tiden antalet nya adresser. De personer som står till tjänst med denna service kan tillhöra institutioner, som fått anslag för att bistå pedagoger på olika nivåer. Men de finns också många privatpersoner som tycker det är roligt att dela med sig. Jag har samlat ett antal länkar under olika ämnesrubriker. Förslagen får ses som en början. När man väl kommit igång rullar det på av sig själv!
Det finns självklart många olika sätt. De vanligaste är att man använder något sökverktyg eller att man "lägger ut" (=presenterar) sin fråga på någon av "NEWS"-konferenserna. Dessa konferenser kan ha olika teman. Konferenserna kan vara bra för att bevaka naturvetenskapernas frontlinjer. Exempel på NEWS-konferenser inom den naturvetenskapliga sektorn:
FYSIK
...............och så finns det många många fler konferenser, både seriösa och rent osmakliga.
Fraktal geometri - vad finns? Jag kan börja med att söka i NetSearch under: MATHEMATICS EDUCATION. Jag får då fram över hundra träffar som kan vara av allmänintresse.
Men jag vill söka mer specifikt. Så jag söker under FRACTALS. Sökningen ger som resultat över hundra träffar.
Exempel på undervisningsmaterial i text-, bild- eller programform som skulle kunna användas i undervisningen?
Man kan hitta hur många exempel som helst. Kvaliteten är däremot mycket varierande. Större program erbjuds ofta i förkortad demoversion. Utprovning av nya program sker med hjälp av sk betaversioner, som kan ha "buggar" eller fel. Programkonstruktören tar ej ansvar för obehagliga överraskningar. Betaversioner får vanligen användas under en begränsad tid, 1-3 månader.
Härnäst följer några exempel. Om de sedan är pedagogiskt försvarbara avgörs av den enskilde läraren.
FYSIK
- HANDS ON UNIVERSE (Presenterades närmare av Christer Nilsson under samma seminarietillfälle) Hands on Universe handlar om datorlaborationer med teleskopbilder.
- SPACELINK Undervisningsmaterial i form av artiklar, lektionsförslag och laborativa övningar. Exempel på text från en artikel om vårt solsystem.
- SIMULERINGAR I GEOMETRISK OPTIK Programmet simulerar strålgångar för tjocka och tunna linser samt krökta speglar. Finesser som att med musen kunna dra i föremålet till en tunn lins och samtidigt(!) se hur bilden flyttar på sig och ändrar sin storlek. Exempel på en skärmbild. Programmet(optische bank.zip) finns på universitetet i Karlsruhe.
- INTERAKTIV RESA I ATOMKÄRNANS INRE Ett projekt i USA som "on-line" låter Internet-besökaren göra en resa i atomkärnans inre.
FRAKTALER Det finns ett rikt urval av program och bilder, till och med fraktal musik, på Internet. Intresset för fraktaler är tydligen lika stort över hela världen. Den senaste versionen av fraktalprogrammet FRACTINT kan alltid hittas på Internet. Exempel på elevarbeten: Bild 1 Bild 2
Här hänvisar jag till de ämnesspecifika länkarna som leder till en uppsjö av material som är mer eller mindre användbart.
Naturligtvis inte!! Är det något man lär sig i samband med Internet så är det att det finns många olika filformat och att att det kan krävas speciella program för att tolka dessa filers innehåll. Det börjar med att filer som man hämtar från Internet är komprimerade och måste "packas upp" med hjälp av ett speciellt program. Bilder har sina egna bildformat på nätet. Ljudfiler likaså. De kan tas hem och sedan spelas upp med hjälp av speciella bild- och ljudprogram. Det finns även en ljudstandard som ger "live" överföring och som kallas REAL AUDIO. Med REAL AUDIO kan man t ex lyssna på radiostationer över hela världen. Om man vill titta på NEW YORK TIMES eller på undervisningsmaterial från SPACELINK, måste man ha ett program som heter ACROBAT READER. Vill man titta på rörliga bilder, dvs filmsekvenser kan det behövas MPEGPLAY eller QUICKTIME. Och så fortsätter det ända in i VIRTUAL REALITY, som är det senaste. Allt detta tar mycket lång tid att lära sig. Det som behövs finns på Internet som free- eller shareware eller som demo. Det är inte lätt att hitta rätt. Det är svårt att förstå fikonspråket. Det kräver mycket tid och envishet. Man får hoppas att standardiseringen fortskrider och Internet-läsare som t ex NETSCAPE klarar allt fler filformat.
Naturligtvis inte!! Men mycket är det. Freeware är gratis. Shareware är ofta mycket billigt, men program kan också betinga normalt pris, dvs bli dyra i klassuppsättningar. För att locka till sig användare finns många program som gratis demonstrationsprogram. Dessa program går att köra, men innehåller inte alla finesser eller har inte full styrka. Hemmapulare vill att man skickar en liten slant. Programfirmor vill att man lämnar kontonummer till sitt kreditkort.
Personligen har jag relativt begränsade erfarenheter när det gäller tillämpningar inom undervisningen. Tensta gymnasium är på väg att skaffa sig en fast förbindelse. Utan fast förbindelse är det enklast att själv hämta material från Internet och överlämna det till eleverna. Hur mycket har Internet använts på Tensta gymnasium?
- Några få elever har använt resurser på Internet till sina specialarbeten och en kurs i datakommunikation. Flera lärare har använt e-mail. Eftersom vi bara haft en uppringbar förbindelse har endast en elev åt gången kunnat nå ut till Internet.
- I relativt liten utsträckning har jag använt material från Internet. Den enda gång jag har haft betydande hjälp av Internet var när jag förberedde en kurs i fraktal geometri. Förutom programmet FRACTINT behövdes flera introduktionsprogram som inte krävde så mycket matematisk förkunskap. Därutöver har det mest handlat om ett försök till kartläggning av Internetresurser.
- Ingen undervisning har byggt på att eleverna i större eller mindre grupper samtidigt utnyttjat Internet. Det krävs som sagt en fast förbindelse. Innan man släpper ut elever på Internet-havet måste man lära ut grundläggande kunskaper om Internets sätt att fungera samt viss "netikett". Tillgängligheten måste spridas över hela skolan från biblioteket till ämnesnära platser. Det är denna spridning man arbetar med på Tensta gymnasium.
Det är säkert förmätet att sia så långt in i framtiden. Allt lär ju komma fortare och i större omfattning än man tänkt sig. Utvecklingen rusar framåt och det är svårt för skolan att inte bli efter. Jag tror att skolvärlden förvånansvärt väl kommer att kunna hänga med i Internets explosiva utveckling. Internet kommer inte att upplevas som speciellt märkvärdigt; det är bara en förbättring av telefonen. Inom 5 år kommer talrika Internetanslutningar att finnas på alla skolor. I skolbiblioteken tar Internet över en stor del av informationssökningen. All informationssökning sker inom Internets ram. Att köpa databaser på CD-skivor kommer snart att upplevas som opraktiskt. Redan på grundskolan kommer eleverna att möta Internet. Att kommunicera via Internet blir en vardaglig företeelse. Spridning av privata, offentliga och kommersiella dokument kommer till mycket stor del ske via Intenet. Dvs idéer, projekt, lagstiftning, förordning, produkter med mera "marknadsförs" på Internet. Man tar sig en titt och tar hem det man behöver, förutsatt man betalt om det kostar något. Betalningen sker naturligtvis via Internet. Begreppet läromedelsinköp kommer att förändras. Läromedelsförlag kommer inte längre enbart sälja böcker utan också delar av en bok. Man väljer sitt favoritkapitel eller enstaka sidor så att man kan plocka ihop sin egen lärobok. Man betalar per sida eller liknande. Internet kommer säkert utvecklas mot bildtelefoni. Fortbildningsbegreppet blir ett helt nytt. Distansundervisningen tilltar kraftigt. Man kan få råd att anordna kurser som lokalt skulle fått för få deltagare, men tack vare Internet kan deltagare hämtas från hela Sverige eller till och med världen utanför. På samma sätt kommer utbildningsbegreppet att vidgas för elevernas del. Glesbygdskommuners elever kan delta på distansundervisning. Informationsflödet inom skolan kommer till stor del gå via Internet. Därmed kan elever även hemifrån få del av väsentlig information. Skolans elever kommer att kunna följa meddelanden, planeringar, uppgifter, texter, övningsskrivningar eller annat undervisningsmaterial på Internet. Eleverna kan när de kört fast eller vill få klarhet ta "e-mail"-kontakt med sin lärare, som därmed kan ge mera individuell handledning. Internet, dess sätt att presentera information via hypertextdokument( = länkade dokument), kommer att förändra läromedlen och lärarrollen. Man kommer att ge frågeställningar och eleven kan via länkade dokument "välja" eller "individualisera" sina egna studier. Elever kommer inte längre slaviskt följa en läroboks turordning. Läraren blir mera av en handledare.
Finns det då inga nackdelar?
Det var liksom inte avsikten med detta föredrag. Men klart är att tempot, takten omfattningen i informationsflödet har ökat ytterligare ett snäpp. Den som orkar hålla takten och har lärt sig att sovra är vinnaren eftersom hon/han kan hålla kursen. Den som inte vet att vaska fram väsentligheter guppar planlöst fram på Internets hav, eller??